En dag skulle Linda och jag ta tåget till Santa Marinella, ett strandställe utanför Rom. Vi åkte med ett tåg som inte hade något högtalarsystem, eller digitalskylt där det stod vilken hållplats vi var på, så varje gång tåget stannade in hade man ca tre minuter på sig att ta sina saker och springa av på rätt ställe om sitt eget tågfönster stannade vid skylten som man faktiskt såg var man befann sig på. Efter en timme på det där tåget, trötta, bakis och irriterade på att aldrig komma fram, tar vi upp kameran och börjar kolla på bilder från kvällen innan. Som sagt, vi var väldigt trötta och lade därför inte märke till när tåget rullade in på våran hållplats. Detta ser vi såklart när tåget börjar åka iväg. Irritationen som uppstod då är svår att beskriva, vi fick istället hoppa av på sista hållplatsen, som var i Civitavecchia. Nästa tåg tillbaka till Santa Marinella gick inte förrän om en timme, så vi hoppade av, och gick runt och kollade lite. Det var inte vackert, Civitavecchia. Lite trash-strand med kondompapper och gamla fimpar, men med lite filter på bilderna kan man ju säga till folk att vi var i typ Cinque Terre, right? :) Tillslut hamnade vi i Santa Marinella, och det var så värt den halvjobbiga resan. Sola, bada, dricka cola zero och titta på italienska badvakter..