Jag kan inte med ord riktigt beskriva hur exhalterad och förväntansfull jag är för framtiden, men ibland är det svårt att inte tänka tillbaka och uppskatta den tid man har haft i sitt liv och hur tacksam och glad man borde vara, att allt blivit så bra ändå. Jag har verkligen haft en bra barndom, och här där jag är uppväxt kommer jag alltid kunna komma tillbaka till och associera till något bra och lyckosamt. Jag minns när vi var yngre, jag och mina bästa vänner, när livets guldkant var på sommarkvällarna då vi tog cykeln till Vikingakiosken och hyrde massa filmer, köpte godis och åkte hem och hade sena myskvällar. När vi åkte till Fjärran Höjder och badade, när vi klädde ut oss till filmstjärnor och drack coca-cola och låtsades att det var vin. När jag började högstadiet och fick min allra första förälskelse, och med det min allra första kyss och "fjärilar i magen" fick en helt ny betydelse. När man ville göra sig fin, började sminka sig och alltid åkte hem till en kompis innan man skulle fika med en söt kille. Det är så himla viktigt att uppskatta det som varit, istället för att tänka på saker man kunde gjort annorlunda, att leva i nuet och verkligen njuta av det. Jag vill inte vara gammal, och säga hur fort allt gick för att efter säga "tänk om jag..", jag vill vara gammal och kunna säga "tänk ATT jag..". Livet har SÅ mycket att ge, och det är så viktigt att ta vara på chanser man får, säga det man ville ha sagt, istället för att gå och undra. För som man säger, så sant, Jag ångrar hellre det jag gjort än det jag aldrig gjorde.